Det var en rolig fest!

I lördags var vi på klassfest i den lillas gamla skola. Ja det är inte fråga om barnrov eller så. Det var för dom som HADE gått där för många år sedan. Det blev en lång dag men det var jättetrevligt.

Vi började med visning av skolan och sedan var det middag med dans i parken. Flitiga Anna stod som vanligt för maten. Hon får jobba hon. Träffade många väldigt trevliga människor. De flesta var helt nya bekantskaper, men jag brukar inte ju ha problem med den sociala närvaron, så allt var trevligt.

Eftersom vi tillhör de som tycker att alkohol och bilkörning inte hör ihop så blev det en nattpromenad hem. Ett bra sätt att nyktra till på.

Sen morgon och sedan ut i kriget. Jag mot en enorm skara med broms slogs om gräsmattan. Jädrar vad bett jag fick. Men det viktigaste var ju att få gräsmattan klippt och det fick jag.

En grillkväll blev det också och för en gångs skull så var varken paraply eller regnrock inblandade. Det var rätt mysigt att sitta vid grillen och inte ens ana ett regnstänk.

Efter det skulle datorn dras igång för social närvaro på nätet. Tji fick vi. Fungerade inte alls. Inget kollande och inget skrivet. Försmädligt på min ära.

Idag skulle det jobbas. Med fönsterskrapning bl.a. Men M-G ville först ta sin milpromenad (hur orkar hon i denna värme) men hon kom snart hem igen och beordrade kläder på. Då fick vi besök av folk från klassfesten. När dom gett sig av blev promenaden av och jag åkte under tiden och plockade stenar till rabatten.

Det gick ju fort så jag hoppade in till grannen Thilan och fick kaffe och en pratstund. Hon ringde efter M-G som kom och fick fika också. Sedan passade jag på och hälsa på grannarna i Långtjärn också. Är man social så tillhör det att visa upp sig.

Nytt försök med datorn. Och se på bara den. Nu var det kontakt. Livet är räddat.

Dagens vers.

Nu har vi med den lillas kamrater varit på fest
fröken var där, men hon kollade inte vem som pluggat bäst
Det var många där och hon inte alla känner
men vad gör det. Man kan väl ändå vara vänner
Det var mat och samtal med sång och dans som i unga år
ja, när man såg oss kan man inte tro att åren de går
Kvällen blev som vid alla fester ganska sen
men varken jag eller den lilla är särskilt klen
vi traskade den långa vägen ända hem till huset
för att se om vi kände av det eventuella ruset
men se det var inte alls någon fara med den saken
det var så konstigt att den lilla, ja hon var vaken
en bra bit in på nya dan
hon måste visa att hon kan
vara uppe och med de stora vara med och leka
annars kommer dom henne säkert neka
säger till henne att gå hem och sov
med oss får du aldrig lov
att vara med och lattja och ha kul
inte ens om det varit en vit jul