Man måste vara förståndig!

Nu är jag hemma i Falun efter en väldigt trevlig killträff hos Staffan. Han har ju varit så hemlig på vilka som skulle komma, så lite nyfiken var jag allt.

Jag hämtade upp Roland på vägen till sommarstugan och vi satt och gissade på vilka som skulle dyka upp. Fantastiskt nog så gissade vi på de som dök upp. Gamla kollegor från Folksamtiden. Janne från Sundsvall, Torbjörn från Stockholm och Mats från Gävle. Jättekul att träffa dessa efter så många år. Torbjörn träffade jag för 6-7 månader sedan men de två andra måste vara mer än 10 år sedan.

Mats träffade jag första gången 1973, när vi båda var nya i jobbet och gick vår utbildning tillsammans och Janne var högsta chef på Företagsdivisionen där jag jobbade.

Blev en kväll med mycket skratt och prat, och lite skvaller förstås. Kommer du ihåg detta, kommer du ihåg honom osv.

Det var så trevligt att vi pratade om att fortsätta med dessa träffar men låta värdskapet cirkulera.

Allt detta inramades av Staffan vid grillen och potatisgratäng. Mycket öl blev det förstås. Och så var det snapsar, Wisky och Mummelman. Det var länge sedan jag hällde i mig sådana mängder. Jag tror att det var mängder iallafall. Det kändes så på morgonen iallafall.

Torbjörn väckte mig 8.40 med beskedet att frukosten var klar. Jag lovar, jag kände mig fortfarande onykter då. Det var där förståndigheten kom in. Jag beslöt mig omgående för att någon bilkörning var det inte tal om före eftermiddagen och så fick det bli.

Hyfsat väder hade vi till en början, men sedan började det regna, men vi var envisa. Inte skulle vi gå in, så länge vi satt under tak gjorde det ju inget. Det var ingen mygg iallafall.

Nyrakad med skägget borta, naglarna klippte, nyklippt och gjord fotservice så kanske ni tror att då har jag frysit. Icke, en köldnatt skrämmer inte en riktig karl.

Bortåt lunchtid så började jag att känna mig pigg, så då åkte vi och åt en sådan på en jättefin restaurang precis vid havet. För min del blev det lasagne, vilket var väldigt gott. Staffan hade åkt in och hämtat Gittan, så hon fick mat också.

Efter inmundigandet av vår mat så skildes vi åt på parkeringen för våra turer hem.

Den lilla var så hungrig när hon kom hem så hon började med maten nästan direkt. Själv tog jag en dusch, vilket kändes behövligt.