Åter i Falun efter några händelserika dagar. Inte nog med att vi varit på Ikea och andra butiker, nej, det primära var ju att gratta Josefin som nu är sjuksköterska. Och så lämpligt det blev. Hon gick ut nu i fredags och börjar arbeta på hjärtmottagningen redan på måndag. Det är ju den avdelning som jag varit på några dagar fast i en annan stad förstås.
Vi hade bokat hotell på First Hotel Grand mellan fredag och lördag, men så åkte vi ner än dag tidigare för att bli bjudna på mat hemma hos Josefin, så det fick bli en hotellnatt ytterligare. För att spara lite på kontanterna så la vi oss på ett annat billigare övernattningsställe. Det var litet och en dubbelsäng, eller snarare en bred enkelsäng. Endast en madrass så varje gång någon rörde sig så blev det en ofrivillig åktur för den andra. Men det gick bra ändå, vi överlevde ju trots detta.
Nästa dag så var det att göra stan samt gå i domkyrkan där de numera lärda eleverna avslutade tre år av idogt studerande. Vi hann efter detta checka in på nästa hotell, och det var ju ändå en viss klasskillnad på hotell. Ett jättestort rum, med varsin madrass och centralt i Västerås. Det fanns t.o.m morgonrockar på rummet. Elegant som sjutton med andra ord.
Efter incheckning och presentutdelning till sjuksköterskan uppsöktes en grekisk restaurang alldeles i närheten av hotellet, där bord var bokat. En trevlig samvaro och god mat var det som inmundigades där.
Efter allt detta så tog vi en promenad hem till Josefin för kaffe och tårta. Hon skulle senare ut och fira med sina studiekamrater, så efter kaffet skildes våra vägar. Hennes föräldrar och bror satte sig i Forden för resan till Malung och den lilla och jag tog en promenad ner mot centrum och vårt hotell.
Klockan var lite för lite för att gå på rummet, så vi stannade efter vägen och tog en öl.
Sedan gott folk kom det som rubriken hänvisar till. Hotellet hade en sky-bar på våning 24 med en hiss som är helt i glas(nästan) som går på utsidan av huset. Efter knappt halva turen upp så ställde jag mig så nära innerväggen som möjligt med ryggen mot glaset. Jag klarar inte av dessa höjder längre: Feghet eller klokhet? Ingen aning. Jag pratade med vakten i baren och han rekommenderade en annan hiss ner. Där var det bara en smal glasremsa efter väggen så det kändes lite tryggare.
Nu är vi i alla fall hemma och alldeles levande dessutom. Nu i veckan som kommer så blir det Värmland och två andra examen plus två födelsedagar som ska firas. Sedan är det lugnt ända till midsommar.
Svenska spel var som oftast inte på min sida, men jag vet ju att miljonen absolut kommer snart.
Vi hörs.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar