Bloggtime igen !

Så roligt. Att jag var sådan tekniker visste jag inte, men jag vet inte hur långt det är till månen heller. Allt behöver man inte veta. Men med en envis sambo i Falun så får jag igång datorn här i Gärsnäs. Jag som redan gett upp och tänkte packa ner datorn i väskan, men så tyckte den lilla att jag skulle göra ett nytt försök. Jag satte mig framför datorn, glodde på den och sa att nu j-r ska du igång annars åker du ut genom ett stängt fönster. Nej vad jag ljuger ! Det gjorde jag inte alls. Jag satte in modemet i det andra usb uttaget och gjorde som jag gjorde igår, fast med bättre resultat eftersom jag är inne nu. Hurra för mig och den snälla datorn som ville precis som mig.

Ja nu är jag på Österlen för mig själv och mitt enda sällskap är datorn, så det är ju skönt att den är igång.

Kom ner i fredags ganska sent. 22.55 kom bussen till Gärsnäs och då är det gott att relaxa med en öl. Problemet var att jag inte hade någon så jag sms:ade till grannen att han fick gärna ställa in några om han hade något hemma. Jättekul. Han hade telefonen i uthuset så han såg meddelandet på söndagen och då var jag inte så sugen.

i går bar det iväg till Tyskland för en bunkringsresa. Tyvärr Birgit, fanns inga korvar där jag var, så det blev bara alkohol. Fanns en begränsning på 40 kg som vi fick ha med oss i bussen. Det klarade jag. Nästan !! det blev nog 50 kg. Vin är tungt minsann. Jag insåg ju att jag inte skulle kunna bära hem detta från stationen så jag hade gjort upp med grannen att han skulle möta mig med en pirra. Jag skulle ringa när jag närmade mig. Men man ska ha tur. Fast bussen var full så var jag ensam från Gärsnäs. Då tyckte jag som inte har några skrupler att det är väl bara att fråga chauffören om han inte kunde stanna till vid vårt hus när han ändå körde förbi där på väg till stationen. Visst kunde han det. Så mina 50 kg behövdes bara bäras i tre meter, så det behövde jag inte grannens hjälp till. Visst är det bra Christina med hjälpsamma grannar annars.

Resan gick bra men det blåste något hemskt vid kusten. Det var svårt att gå på båten över. Det kändes som jag var helpackad när jag försökte gå. Benen gick inte åt det håll jag ville. Ja inte på någon ombord. Men jag lovar, jag var spik nykter.

Men nu blir det problem när jag ska hem. Inte klarar jag detta. Jag tar hem två Bag in box så får resten vara kvar till nästa gång då vi har bilen ned. Det lär väl bli i påsk.

Dagens vers.
Det är inte lätt att från Sverige slita sina band
men ändå så var jag igår i ett främmande land
jag släpar och bär så armarna blir för långa
det betyder nog att de inte är tillräckligt många
men nu har jag köpt ett lager med gott vin att njuta av
och då har jag redan glömt bort det rullande hav
som fanns mellan dessa två hamnar
och glömskan gör att jag vinglaser famnar
och med allvar i stämman jag säger skål och gutår
njut nu av livet och det goda vinet för snart är det vår.