40 km är en lurig fart.

Men det är vad som gäller i Falun på de flesta platser. I dag har jag bilen för jag skulle åka med saker till återvinningen. När jag åkte därifrån var det en massa bilar som blinkade åt mig, jag trodde först att någon lampa lagt av, men tänkte ändå farbror blå. Vet inte om det beror på de mötande eller mig själv, men jag höll bara 40 när polisen stod där med laserpistolen. Tur för mig iallafall. Nu var det länge sedan jag fick några fortkörningsböter. Tur är väl det, måste vara bland det onödigaste man kan få.

Nu är det bekräftat att våren är här. Eller rättare sagt, jag har bekräftat det. Jag var nämligen in och bokade tid för däckbyte. Lite osäker är jag väl ändå, för jag bokade senaste möjliga tid. Men skit i det. Nu säger vi att det är så.

Nästa bekräftelse på våren är att då slutar vi tanka bensin. Nu är det etanol som gäller istället.

Den lilla har ett kvällsmöte nu ikväll. Det är marigt med maten då. Inte vet jag exakt vilken tid hon kommer hem och så vill vi inte äta något tungt alltför sent heller.
Funderar på en rotsakssoppa eller en puré av blomkål och broccoli. Men det får nog bli det första med revhuskavring.

Dagens vers.

Nu är det vår och dags att skifta däck
de gamla får vi då lagra i en säck
så skönt att se att våren nog är här
och att snön och vintern all sin väg bär
nu ser vi fram mot våren och solen
och flickorna rustar sig i bästa kjolen
och pojkarna börjar gå med överkropp så bar
ja passa på, det är bara 4 månader kvar
sedan börjar hösten nalkas med det grå
och mina vänner det dröjer inte så länge då
vi åter börjar längta till en ny ljuvlig vår
men dit är det ju nästan ett helt år