Även det tråkiga måste man acceptera!

I det här fallet är det att nu måste vi lämna Österlen och återvända till Falun igen. Den lilla ska dra in till brödfödan och jag ska till vårdcentralen för provtagning.

Hur kan man trösta sig för att må lite bättre? Jo, man tar en riktigt lång promenad förstås. Vi har åkt lite efter kusten idag. Det sista stället var Kivik. Där parkerade vi bilen och gick till Vitamölla. Vi tyckte att lite längre borde vi väl fixa så vi satte fötterna i riktning Haväng och satte igång. Vi gick förbi Verkån (tror jag den heter och var då vid Haväng. Det började skymma å så vi vågade inte gå längre. Det finns liksom ingen belysning och ojämt underlag att gå på är väl som gjort för en stukning om man inte ser var man sätter fötterna. Vi var ute i cirka 100minuter och det är vi fullt nöjda med. Tänk att jag som avskytt att gå nu VILL ut varje dag. Underliga äro herrens vägar. Det sista vi gjorde innan vi åkte till Gärsnäs var att gå in på lokal i Simrishamn och inmundiga en delikat portion med raggmunk.

Jag mätte förresten gårdagens promenadsträcka. Det var inte 7 km utan 7,7 km. Visste väl att det måste ha varit mer än dessa 7.

Nu har vi sagt hejdå till våra delägarkompisar som denna gång varit i sitt nya hus, vi har knappt sett dem.

Något jag inte får glömma till nästa gång som vi ska hit är att ta med paltbröd, så vi kan äta det med fläsk och vitsås. Vi skulle kunna ha en klubb för paltbrödets vänner. Förutom mig så är min bror väldigt förtjust i det precis som våra grannar Kjell och Gunnel. Den lilla och Rosa kan starta en fiskälskarklubb istället. Då kan vi ha klubbmöte samtidigt men med olika menyer.

Nu blir det inget skrivet mer från Österlen denna gång, men jag tar nog bussen ner efter att jag är klar med provtagningarna.

Goder afton.