Griniga gamla gubbar.

Så hette en film från 1993. Undrar om jag platsar i en uppföljare. Det finns en hel de som retar mig iallafall.

Mitt stora problem Maud hörs ju inte av längre. Väldigt vad tyst det har blivit från och om näbbgäddan.

Men annat som retar mig bl.a är en del som följer.
Sär skrivningar är ett otyg.
Felaktiga avs-tavningar tycker jag inte om
Dåliga stavvningar tycker jag inte heller om.
Nonsensord som typ och liknande är inte så roligt att höra.
De som plockar upp efter sina hundar undrar jag varför de inte lägger skiten
i de korgar som finns efter gångvägarna istället för att lägga det på marken bredvid. Strunta då att lägga det i plastpåsar först.
Om man nu druckit något på sin promenad. Varför måste man då ha sönder glasflaskor och plåtburkar och bara slänga ifrån sig.
Vintern är alltid en orsak att vara arg på.
Kvällspressen funderar jag att sluta gynna. Mest skvaller och lögner i dem numera. Är det verkligen värt över 5000 kronor om året.

Något som inte retar mig är däremot:
Snart är det vår igen
Troligen ska jag konverteras nästa vecka
Mina promenader längtar jag efter
Ska nog ta bussen till Gärsnäs inom kort
Min viktminskning fortgår. Sakta men stadigt

Nu är det ju inte så jag är perfekt på något sätt, bara nästan. Nu retade jag väl någon för att detta var skryt. Visst stavar jag också fel ibland och missar det vid korrekturläsning, men det är nog inte så ofta iallafall.

Idag var det vinterns kallaste dag. Då bestämde jag mig för att det skulle bli en kortare runda. Men efter allt besvär med långkalsonger, tröja och mössa så tyckte jag att nu fick det bli långa promenaden igen. Det var nog solen som lockade lite där. Cirka nittio minuter fick naturen rå om mig denna sköna dag. Efter halva turen så knäpptes jackan upp och vantar har jag inte börjat med ännu. Jag menar, vad ska jag då ha när det blir vinter. Det är en bra bit på väg att bara använda mössa och långkalsonger. Det är kanske ett bevis på att jag börjar bli äldre, eller iallafall klokare. Vem vet?