Jag har alltid varit intresserad av idrott. Inte att utöva den för det har jag inga anlag för, men att titta på och att läsa om. Det är ett intresse som journalister av olika slag nu nästan får mig att må illa av att numera. För dem är sport en religion och för mig är det mer en lek.
Aftonbladet har en daglig sportbilaga som jag tyckt att den var bra. Men när man nu slår upp den så är det nästan varje dag ett foto på Zlatan där han ser ut som en galning vid något mål. Jag är trött på honom nu. Det finns andra mer intressanta idrottsprofiler att läsa om.
Lyssnar jag på sportradion som händer när vi åker bil så håller jag på att bli galen ( eller också är jag det ) på dessa hysteriska reportrar. Jag skulle inte tro att de hetsade upp sig lika mycket över om det skulle ske en stor katastrof som när någon gör ett mål eller vinner en tävling.
Fy så tröttsamma de är. Men de har fått mig att nästan aldrig titta på någon sport i teve, lyssna på en radioutsändning eller läsa sportbladet så någon nytta har det väl varit.
Om jag får fortsätta att gnälla och det är människans rättighet här i livet. Varför har så många som läser nyheter och väderfolk sådan förmåga att verkligen betona vissa ord och inte alltid där det passar? Det låter helkonstigt ibland.
Jag tycker även illa om särskrivningar. Jag kan inte förstå varför de har blivit så vanliga numera. Är det en slapphet eller är det modernt? Inte vet jag men jag kan irritera mig på dem.
Vinter är något annat som gör mig lite deppad. Det blir värre för varje år. Nu är det ju svårt att göra något åt det men jag gnäller för att då känns det bättre. Jag fryser, får klåda på benen av kylan och måste smörja dem efter varje dusch. Fötterna blir fnasiga och jag bara väntar och längtar efter den korta sommar som jag vet ändå kommer. Men för mig känns vintern alldeles för lång och övriga årstider så korta
Nu är det slut på gnället för ett tag. Nu rycker jag upp mig och blir en osedvanligt positiv människa, som jag ändå normalt är. Året börjar närma sig slutet och det finns mycket att se fram emot. Karlstad nu i helgen för att lämna julklappar åt barnbarn. Efter det så är det nästan jul och dags att inte göra speciellt mycket. Så blir det Österlen på nyår som det vanligen blir. Snart har den lilla bara tre terminer kvar att jobba och det känns skönt. Nu har hon alldeles för mycket att göra och behöver få lite avkoppling.
Men det är klart. Vinner jag som jag alltid tror att jag ska göra flera miljoner på lördagens lotto så kan hon sluta tidigare, och varför ska jag inte göra det.
Nu ska jag nog vara så positiv så jag tror att jag ska plocka undan mina långkalsonger igen. Jag avskyr att ha dem på mig men ibland är det en nödvändighet. Söndagen var en sådan dag. Julmarknad och en väldig kyla, men nu är det måndag och vi kommer nog mest att springa i köpcentra i dag för att leta julklappar. Vi brukar inte köpa speciellt mycket för de flesta barnbarnen vill ha pengar vilket jag tycker är tråkigt. Vill hellre ge ett presentkort på en lämplig affär. Bekvämt så klart att ge pengar för då slipper vi ju affärer helt. Men det gör vi ju inte längre
Svårt att ge ett presentkort till Tuvalie och Sigge. De är ju så små så där måste vi köpa saker. Det är svårt tycker jag för vi har ingen aning om vad de har eller behöver.
Vad jag vet eller tror mig veta från mina barndomsår för en lång tid sedan är att barn vill ha hårda paket. Mjuka paket var från mormödrar och farmödrar.
Vi hörs!!
Du har ju en ex-pert till din hj-älp!
SvaraRaderaMai-Gun mås-te väl veta vad som är in-ne:-)
Kram
Marie som ogillar detsamma som du!